MITT HELSINGFORS

Hejdå Helsingfors & bloggen!

Jennika — Sun, 18 Oct 2015 10:43:12 +0000

Sedan ett par veckor tillbaka bor jag och barnen i Nora, imorgon börjar nya jobbet för Arbetsförmedlingen och ett nytt livskapitel inleds till fullo. Men innan jag vänder blad ska jag skriva ett sista blogginlägg och därmed avsluta den här bloggen. Jag bjuder på en summering med våra topp 3 och slänger sen in lite kritik av förlossningsvård och avslutar med en hyllning till min far. Sammanfattningsvis är Helsingfors en mycket härlig stad och vi har haft ett väldigt bra år! Det många frågar mig nu i Sverige är om jag kan finska och hur mycket man kan ta sig fram med svenska. Svenska är ju ett av Finlands två nationalspråk och är officiellt jämställt med finska men det är bara omkring 5 % av befolkningen som har det som sitt modersmål. Jag kan typ ingen finska, jag har levt nästintill helt ointegrerad i det finska samhället med största fokus på mina barn och vi har nästan bara umgåtts med svensk- eller engelsktalande. Om man ska bo i Finland en längre tid och planerar sig en framtid där är det naturligtvis nödvändigt att lära sig finska – det är nyckeln till att komma in i samhället. Jag har hela tiden under min vistelse känt en känsla av utanförskap när jag inte förstår tidningarnas löpsedlar och inte klarat av enkla konversationer med butiksexpediten. Hur mycket man kan ta sig fram på svenska beror på hur ihärdig man vill vara. På vissa ställen får du direkt service men ofta ser expediten framför dig panikslagen ut och mumlar nånting som ”ei ruotsi”, jag byter då alltid över till engelska men om du fortsätter på svenska så brukar den panikslagna personen ofta kunna fixa fram någon som kan svenska.

Våra Topp 3 för turister med småbarn
1. Besök tivolit Borgbacken – läs mer om varför i mitt blogginlägg här
2. Promenera längs havet i den centrala stadsdelen Eira och låt barnen leka av sig i Brunnsparken, eller i någon av stadens andra 65 lekparker eller 200 lekplatser.
3. Ät lunch på varuhuset Stockmanns åttonde våning med lekhörna, skötbadrum och stora ytor för vagnar. Ett av Karl Fazer-caféerna ligger också på samma våning så man kan smita dit och köpa sig en smarrig chokladtårta!

Våra Topp 3 för Helsingforsbor med småbarn
1. Besök Luckans barnverksamheter – ett finlandssvenskt kulturcentra med massor av bra program för barn.
2. Besök simhallen i Nordsjö – den har babybassäng, barnbassänger, rutschkana och hopptorn.
3. Beställ en hemlevererad matkasse från Anton&Anton - bästa matkassen med recept på svenska och många bra vegetariska rätter.

Tips för alla! Besök den vackra Svenska Teatern mitt i hjärtat av Helsingfors. För den som ännu inte har sett musikalen Mamma Mia är det hög tid att boka in en föreställning, den spelar fram till nyårsafton 2015. Se min man Anton i grodfötter, brun-utan-sol och med dansande balettarmar!

Lite kritik av förlossningsvården/Om du ska föda barn i Helsingfors

Förlossningsvården i Helsingfors är, liksom i Sverige, mycket ekonomiskt ansträngd och jag fick höra många skräckhistorier om överbeläggningar. Eftersom jag hade med mig en traumatisk förlossning i bagaget på grund av resursbrister vid Karlskoga lasarett 2012 som jag lagt oändligt många timmar på att bearbeta, kände jag att jag denna gång inte hade råd psykiskt att återigen hoppas på det bästa – särskilt som man inte kan garanteras en barnmorska som kan svenska i Helsingfors. Under min graviditet förde jag en mödosam kamp för att jag skulle beviljas planerat kejsarsnitt i både Örebro (om förlossningen skulle starta tidigt) och i Helsingfors vilket slutligen godkändes. Sedan jag fick kontakt med en privat doula som även var barnmorska i Helsingfors valde jag dock att istället utforma ett snittkontrakt, det vill säga ingen operation planerades in men ifall jag under förlossningen ville ha ett snitt så skulle jag få det. Förlossningen gick bra utan operation på grund av min fantastiska doula/barnmorska Johanna Sarlio-Nieminen som jag hade träffat vid flera tidigare samtal och som också var med mig innan vi åkte in till sjukhuset vilket gjorde att jag kände mig trygg även där. Att förlossningsvården i både Sverige och Finland behöver mer resurser är ett som är säkert. Jag valde denna gången att betala 850 euro privat för att öka förutsättningarna till en trygg förlossning, det är såklart inte alla som har råd att betala de pengarna och jag tycker inte man ska behöva göra det. I Finland finns kostnadsfria doulor som ställer upp ideellt som man kan hitta via Folkhälsan, jag fick dock rekommendationen av dem att söka mig privat eftersom jag hade så dåliga tidigare erfarenheter. Heja alla doulor & barnmorskor och mer pengar till förlossningsvården!

En hyllning till min far!

Den som har följt bloggen vet att vi har haft många besök från Sverige. Vår mest frekvente svenska besökare i Finland har varit min kära pappa som jag vill tillägna några sista blogg-rader. Per Folkeson har jobbat mycket och plikttroget under sitt liv, för mycket när vi var små och mamma fick nog dra ett tungt lass med tre barn, men han har kompenserat väl för det genom att vara en engagerad pappa under framförallt den senare hälften av mitt liv. Pappa är en person jag alltid kan ringa och be om hjälp och jag vet att ifall han har möjlighet så ställer han alltid upp med barnvakt, flytthjälp, deklarationshjälp eller vad det nu må vara. Det fina är att jag vet att han också hjälper andra människor i sin närhet dagligen med liknande grejer (kanske framförallt med byråkratpapper som han är en riktig fena på). Hans ständiga samhällsengagemang som han kanaliserat som t.ex. kommunpolitiker, föreningskassör, god man och skallgångsledare har varit betydelsefullt för mig och mina syskon att följa under vår uppväxt (om detta kan du läsa mer i NA:s artikel från förra året). Jag tror inte jag känner någon som är så snäll som min pappa och jag hoppas jag får fortsätta ha honom i livet i många många år till!

Hejdå Helsingfors och hejdå bloggen

Mitt hälsoval med Juice Plus

Jennika — Sat, 10 Oct 2015 13:56:44 +0000

Under min föräldraledighet har jag varit mycket intresserad av hälsofrågor såsom kost, träning och psykiskt välbefinnande. Jag har läst mycket om kost- & näringslära och kom faktiskt in på en utbildning till kost- & hälsocoach som jag, i och med mitt nya jobb, tackade nej till. Jag har utvecklat mina matlagnings- & bakkunskaper och gjort mycket rawfood/paleo och upplevt hälsoförbättringar av sådan kost. Kärnan är att minska sockerintaget och öka intaget av näring som framförallt finns i grönsaker, frukt och bär. Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag om minst 500 g frukt och grönt per dag och internationella riktmärken finns om 9-13 grönsaker/frukter per dag. Trots min medvetenhet kring detta finner jag det svårt att hinna följa såna rekommendationer i mitt vardagliga liv. Den frukt och grönsaker man köper i butiken innehåller tyvärr också ofta mycket bekämpningsmedel och de råvaror som importeras plockas långt innan de hunnit bli solmogna och missar därför den sista mognadsfasen då den mesta näringen tillförs grönsaken/frukten. Jag blev för cirka ett halvår sen tipsad om en näringsprodukt som jag själv är så himla nöjd med att jag nu gärna rekommenderar den vidare.

Juice Plus består av kapslar som innehåller grönsaker, frukt och bär som har odlats giftfritt, plockats solmoget och sedan torkats under en rawfoodprocess och som till sist pulveriserats.

Juice Plus är ett näringstillskott där man får i sig ca 120 000 olika fytonäringsämnen (främst antioxidanter) per dag när man äter den rekommenderade mängden. Fytonäringsämnen verkar renande för kroppen och gör cellerna friska så att kroppens eget självläkningssystem stärks inifrån. Juice Plus består av tre olika kapslar: grönsaker, frukt och bär som motsvarar att äta 27 olika giftfria och solmogna grönsaker/frukter/bär per dag. Att äta mycket frukt och grönt vet man sedan länge minskar risken för hjärtsjukdomar, stroke, diabetes och vissa former av cancer. Det har forskats om näringstillskottet i drygt 20 år och sammanfattningsvis så har resultaten visat att Juice Plus, utöver att stärka immunförsvaret, även kan hjälpa till att skydda celler mot oxidativ stress (dvs. minska de fria radikalerna/gifter som cellerna tar skada av i kroppen) samt kan hjälpa för att skydda DNA mot oxidativa skador. Näringen gör helt enkelt att cellerna blir friskare och när de delar sig sprids de friska cellerna i kroppen. Juice Plus finns på flera cancerkliniker i Tyskland och i England och produkten rekommenderas av läkare världen över inom olika verkningsområden.

Juice Plus bedriver även en egen global studie om barns hälsa sedan flera år tillbaka där man som vuxen har möjlighet att gratis sponsra ett barn. Så gör vi med Noah och han får då egna påsar med lite godare ”tuggisar” som innehåller samma näring som kapslarna. Hittills har studiens resultat visat positiva effekter såsom förbättrade matvanor, färre sjukdagar, bättre koncentrationsförmåga, minskade allergier och vissa förbättringstillstånd för olika typer av sjukdomar. Utifrån de jag känner till som äter Juice Plus så är resultaten densamma hos vuxna fast med fler positiva effekter beroende på tidigare hälsoproblem. Själv har jag fått mer energi, mindre sötsug, mina eksem är borta och från en nyligen genomförd osteopatundersökning fick jag höra att mina inre organ är i toppform. Juice Plus innehåller inga konstigheter, bara näring från naturen. Det kan jämföras med att äta enligt rawfood varje dag. För mig är dock det här är ett enklare sätt i min livssituation att se till att jag och mina barn får i oss bra näring.

Är du intresserad av att veta mer eller hur man beställer, kontakta mig på jennika@jennikalandin.se, tel: 073-0335699 eller inboxa mig på Facebook.

Kiasma & Fazer

Jennika — Tue, 15 Sep 2015 06:43:05 +0000

Besöken har avlöst varandra de senaste veckorna av vänner och familj som vill passa på att se vårt Helsingfors innan vi flyttar hem. Slående när man har en blogg och dokumenterar såhär är att större delen av våra vänner tillhör samhällskategorin ”vit medelklass” vilket krävs att reflektera över. Där in passar även våra eminenta vänner Erik & Erika som, liksom Ellen & Samuel, är vänner sen min studietid i Skåne. Vi passade på att ta med dem på två av Helsingfors mest kända turistställen inom kategorierna museum och caféer.

En del i Jani Leinonens utställning på Kiasma som använder kända varumärken i sina verk för att belysa olika samhällsfrågor. Här med Erik som är litteraturvetare och till vardags jobbar som plåtslagare och Erika som är människorättsvetare och jobbar på Skolverket.

Kiasma är Finlands moderna konstmuseum och ligger mitt i centrum. När vi var där visades tre olika utställningar med nutidskonst där jag gillade fotokonsten av Robert Mapplethorpe bäst. Kiasma är helt klart ett utmärkt museum för den som vill betala 12 euro för att se samtidskonst. Dock är det inte ett småbarnvänligt ställe, för mig var det mest stressigt då den mesta energin gick åt till att försöka se till så att inget förstördes av Noahs nyfikna händer. Det finns även utplacerade vakter som säger till så fort man tar fram någon slags förtäring – typ en riskaka som Saga åt i sin vagn var totalförbjudet.

Helsingfors kryllar av caféer, Karl Fazers café på Glogatan är ett av de mest kända.

Jag gillar choklad och ett av de obligatoriska ställen att besöka i såna fall är något av Fazers caféer runtom i stan. Fazer är tillverkare av godissorter som Karl Fazer, Geisha, Dumle, Tutti Frutti, Marianne m.fl. Caféet som öppnade år 1891 inrymmer en stor lokal med café, delikatessbutik och ett visningsfönster där man kan beskåda när bakverk görs iordning. Deras sortiment på tårtor och bakverk byts ut med jämna mellanrum men om man tar en frukostbuffé så kan man smaka på typ 10 olika tårtor om man är sugen på det För tillfället är choklad/hallontårtan det godaste chokladbakverket i caféet och chokladtårtan på frukostbuffén är en riktig to-die-for!

Karl Fazer café är egentligen en mardröm för småbarnsföräldrar eftersom det kryllar av godis i hela lokalen, lyckligtvis så somnade Noah i vagnen precis innan vårt besök…

Det var superroligt att ha Erika och Erik på besök! Eftersom Erika tidigare har haft precis det jobbet jag ska börja om en månad känner jag mig nu också lite mer insatt och förväntansfull.

Nytt arbete & hemflytt

Jennika — Mon, 07 Sep 2015 04:42:35 +0000

Jag har fått nytt jobb! I oktober börjar jag jobba som handläggare för myndigheten Arbetsförmedlingen i norra Örebro län inom det som kallas för etableringsuppdraget. Målgruppen inom uppdraget är till största del nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande som har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. Som etableringshandläggare kommer jag att fungera som en spindel i nätet och lotsa nyanlända genom vårt byråkratiska samhälle. Jag kommer att samverka med berörda myndigheter, kommuner och arbetsgivare för att de nyanlända så snabbt som möjligt ska få rätt utbildning och komma ut på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen har de senaste månaderna anställt flera hundra nya arbetsförmedlare/handläggare och jag är alltså en av dem. Fotograf: Lennart Perlenhem

I denna tid när många människor tvingas fly under svåra förhållanden känns mitt nya arbete meningsfullt och utmanande. Förhoppningsvis kommer jag kunna ge verktyg för att erbjuda ett drägligt liv för några av de flyktingar som kommer till Nora, Hällefors och Lindesberg. Alla tänkbara kontakter kommer vara oerhört viktiga i jakten på praktikplatser, språkträning och arbetstillfällen så tveka inte att kontakta mig!

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något för att motverka de motsättningar som finns mellan människor i vårt samhälle. Foto: pixabay

Nytt jobb betyder hemflytt till Nora där vi har vårt hus och många vänner. De första månaderna kommer jag att bo själv tillsammans med barnen som kommer gå på Gyttorps förskola, och efter nyår flyttar Anton hem. Jag har njutit av att vara heltidsmamma under ett år, men längtar nu efter att också få vara delaktig i ett större sammanhang. Att få bidra med mina kompetenser, ha arbetskollegor och få utlopp för mitt samhällsengagemang, känns mycket roligt och stimulerande.

En av mina sista utåtriktade SSU-aktiviteter under valrörelsen 2014!

Nytt jobb betyder också ett avslut av min anställning hos Socialdemokraternas ungdomsförbund under en spännande period med tre valrörelser, sprudlande engagerade människor och erfarenheter jag tar med mig för livet.

Tack SSU för tiden hos er!

Sveaborg med faddrar

Jennika — Fri, 21 Aug 2015 14:41:32 +0000

I helgen hade vi trevligt besök av våra vänner Ellen & Samuel som också är Noahs faddrar. Helsingfors bjöd på strålande väder så vi passade på att göra ett turistbesök till Sveaborg som är en av världens största sjöfästningar. Sveaborg omfattar flera öar vid inloppet till huvudstaden och fästningen började byggas 1748 då Finland ännu hörde till Sverige. År 1808 kapitulerade Sveaborg för den ryska armén och fungerade då som en rysk marinbas. 1917 blev Finland självständigt och Sveaborg överläts till den finska staten och fick då namnet Suomenlinna som betyder ”Finlands borg”. Fästningen är idag ett av Finlands sju världsarv på grund av dess unika monument över militär arkitektur.

Här skymtar en del av Sveaborgs fästning som fungerat som militärbas för både Sverige, Ryssland & Finland. Man tar sig till ön med den allmänna kollektivtrafikfärjan på 15 minuter från Salutorget.

Ellen & jag studerade samtidigt i Malmö 2008 och har sen dess hållit kontakten. Hon har examen i internationella relationer och jobbar på Sensus som verksamhetsutvecklare.

Eftersom jag är måttligt intresserad av militärhistoria njöt vi mest av att strosa omkring i solen och försöka hitta framkomliga vägar med barnvagnar vilket inte alltid var det enklaste. Det bor drygt 800 permanenta invånare på ön och vi råkade nog trampa in på nån av deras gårdar när vi vek av från turistlederna.

Ellen & Samuel träffades under studietiden i Skåne och flyttade sen till Stockholm där båda är aktiva inom kyrkan, politik och miljöarbete. Samuel jobbar typ med programmering/systemutveckling…

Ett tips är att ta med kontanter i euro för att kunna köpa mat på ön, det tog oss mycket lång tid att hitta ett ställe där man kunde betala med kort. Sveaborg var ett härligt utflyktsmål när det var fint väder och sällskapet var som alltid supertrevliga och engagerade!

Tillbakavägen med båten bjöd på vacker vy över Helsingfors centrum.

Gratis äventyr på Borgbacken

Jennika — Sun, 09 Aug 2015 15:21:21 +0000

Borgbackens nöjespark är Nordens största tivoli när det kommer till antalet åkattraktioner. I veckan tog vi oss dit och det blev Noahs livs första tivolibesök. Eftersom jag tidigare har jobbat på Gröna Lund som servicechef tyckte jag det var intressant att se hur väl turistmålet levde upp till mina förväntningar kring framförallt service och barntillgänglighet. Jag blev oerhört positivt överraskad och kan verkligen rekommendera ett besök. Ett stort plus är att det är gratis entré vilket betyder att man slipper köa för att komma in i själva parken.

Noah och jag åker en av gratiskarusellerna på Borgbacken, på finska heter nöjesparken Linnanmäki.

Ett annat stort plus är att parken har 11 gratiskaruseller! Några av dem var endast för barn under 140 cm så då fick Noah åka själv vilket gick jättebra med hjälp av trevlig personal. De andra karusellerna turades vi om att åka tillsammans med honom. Jag som är en riktig mes vad gäller karusellåkande tyckte det var helt tillräckligt att bara åka barnkaruseller och min favorit var Bollkarusellen där det kittlade lagom mycket i magen när man åkte upp ett par meter i luften och snurrade runt runt.

Den enda åkattraktionen som Saga provade var Panorama som lugnt tog oss upp på 53 meters höjd, hon verkade dock inte riktigt trivas trots vacker utsikt…

När vi kom ut ur parken konstaterade vi till vår förvåning att vi faktiskt inte hade gjort av med en enda euro inne på tivolit trots att vi åkt flera karuseller, sett en akrobatshow och ätit mellanmål. Till och med spårvagnen tur och retur blev gratis eftersom man inte behöver betala för kollektivtrafiken om man åker med barn i vagn i Helsingfors. Nästa besök ska vi definitivt spendera lite pengar så att gratisalternativen kan finnas kvar!

Noah stortrivdes på tivoli och gav Borgbacken högsta betyg!

Brunch i sommarregnet

Jennika — Fri, 10 Jul 2015 14:39:34 +0000

Här kommer ett tips på vad man kan göra när sommaren 2015 mest regnar bort. Bruncha! Att med gott sällskap förtära en blandning av frukost och lunch är väldigt poppis och trendigt i Helsingfors. Flera caféer och restauranger har nischat in sig på att under helgerna duka upp stora bufféer som håller öppet mellan ca kl. 10-16. Vi har testat tre brunchställen i Helsingfors under året: Dylan, Mille Mozzarelle och Sandro. Vi har också varit hemma hos bekanta på hemmabrunch och det slår den bästa restaurangen så ta och bjud in några vänner på brunch vetja!

Dylans brunchbuffé gick starkt hem hos Noah och min syster Katarina!

Restaurang Dylan är det stället som vi tycker har haft den godaste brunchen i Helsingfors hittills. De har buffé för 18 euro/person och ett stort utbud av yoghurt, granola, bröd, pålägg, frukt, äggröra, enklare maträtter och ett bra dessertbord. Buffén är alltså ganska så frukostbetonad men eftersom vi alltid ätit brunch kring kl. 10 så passar det oss bättre än de med väldigt mycket mat. Lokalerna är inte särskilt ”mysiga” utan ganska vita, luftiga och avskalade. Dock är det mycket barnvänligt med lekhörna, bra plats för barnvagnar och halva priset på buffén för barn. Bäst var deras croissants med sylt, bärkvarg och rabarbertårta!

Huvudtallriken med fina råvaror på restaurang Mille Mozzarelle!

Mille Mozzarelle besökte jag och Anton på tu man hand och är inte ett ställe jag skulle rekommendera att ta med barn till, det är litet och maten serveras på färdigupplagda tallrikar så inte lika enkelt att plocka av det som går hem. Det är ett italienskt ställe med fokus på kvalitet före kvantitet. Med andra ord så stod vi oss inte särskilt många timmar på denna måltid men det var en bra smakupplevelse. I priset 18 euro ingick två serverade tallrikar, den första med bruschetta och den andra med frukt, sallad och salami. Som dessert fick man en liten tiramisu och te/kaffe. Personalen var trevlig och atmosfären lite ”kontinental” – det kändes som att vi var på en liten tripp till Italien sådär en regnig söndagsförmiddag.

Buffébordet med mängder av grönsaker, bönor och nordafrikanska smaker skymtar bakom Saga på restaurang Sandro.

Sandro var det stället som vi hade högst förväntningar på eftersom vi hade läst att det har utsetts till bästa brunchen i stan och därmed blev vi faktiskt lite besvikna. På lördagar har de en vegetarisk brunchbuffé men vi var där på en söndag då de har nordafrikanskt tema men det mesta var vegetariskt även då vilket jag tycker är positivt. Dock tyckte vi att det mesta på buffébordet hade ganska samma smak. Särskilt på det stora dessertbordet med t.ex. sex olika cheesecakes som alla smakade lika torrt och kompakt. Sandro är dock definitivt det stället som varit mysigast hittills och personalen var mycket serviceinriktad så om man man föredrar ett mysigt ställe med en mer matig brunch är Sandro ett bra ställe!

Yogaretreat & vänskap

Jennika — Fri, 19 Jun 2015 12:51:54 +0000

Hösten 2001 flyttade jag till Täby för att börja på Tibble gymnasiets musikallinje. En av de första jag mötte där i estetkorridoren var Lotta som också hon var nyinflyttad i den blåa moderatstaden. Tillsammans lotsade vi oss igenom de tre åren av hårt pluggande, intensivt dansande & sjungande samt ett ständigt framtidsfilosoferande. För 10 somrar sen gjorde vi Europa farligt då vi tågluffade oss fram land för land genom att spontant peka på en karta & säga ”dit åker vi!”.

Jag & Lotta i gymnasiet år 2002!

Under veckan har vi gjort en annan slags resa tillsammans för att fira sommarens inledning. Under fem dagars yoga- & dansretreat har vi mödosamt sträckt ut våra ryggrader, mediterat oss superlugna och dansat Simonsonjazz av hjärtats fröjd. Självaste Lynn Simonson från USA som är den som har skapat Simonsontekniken var en av ledarna på retreatet och höll i både dans, yoga och kinesiologi. Om du är nyfiken på mer av innehållet och kanske själv vill åka på retreat hittar du mer info om Nataraja Dans & Yoga genom att klicka på bilden nedan.

I denna vackra herrgård utanför Nyköping har vi bott och yogat under fem dagar tillsammans med 20-talet andra deltagare.

Lycka för en småbarnsmamma har varit att varje dag hinna borsta mina egna tänder, äta mat som någon annan har lagat och att kunna läsa en tidning helt ostört. Att till på köpet ha fått diskutera & reflektera om livet i många långa timmar med en av mina bästa väninnor har varit helt fantastiskt. Sverige bjöd oss till och med på strålande soldagar och ofantligt vacker Sörmlandsnatur

Tack Lotta för riktigt härliga yogadagar och för din fina vänskap!

29 år i Sankt Petersburg

Jennika — Fri, 29 May 2015 10:25:34 +0000

Igår torsdag tog jag ett steg närmare 30-årsgränsen och fyllde 29. Min man kan vara lite ”roddig” ibland (finlandssvenskt uttryck för ungefär ”virrig”) så när han och barnen kom sjungandes i onsdags morse protesterade jag med lätt mördande blick och sa ”det är ju imorgon jag fyller år!”. Det visade sig dock inte vara ett misstag utan Anton hade fixat barnvakt i två dygn och en kryssning till Sankt Petersburg som present.

Som alltid när vi reser tillsammans fick Anton problem i passkontrollen (i Israel blev han t.ex. intagen på ett tre timmars förhör 2008). Detta trots att vi valde att ta fartygets guidade busstur och därmed fick gå av båten först av alla i en särskild turistkö. Passkontrollanten skrek upprört när hon såg Antons passbild och verkade tycka han såg skum ut. Efter att han fått skriva sin signatur på samma sätt som i passet för att övertyga att det faktiskt var Anton på bilden gick hon tveksamt med på att släppa in honom i landet.

Sankt Petersburg är Rysslands näst största stad och har cirka 5 miljoner invånare. Det är en vacker kulturstad med massor av imponerande byggnadsverk och den gamla stadskärnan står på UNESCO:s världsarvslista.

Klicka för att se bilden i större format! Anton tog en panoramabild vid Palatstorget varifrån det Ryska Imperiet styrdes i 200 år och där händelser som Blodiga söndagen 1905 och dygnet-runt-demonstrationerna 1991 ägt rum.

Några bilder från dagen: S:t Isaks katedral är en av världens största katedraler, vi tog de 262 trappstegen upp och fick en bra överblick av den pampiga staden. Uppståndelsekyrkan heter den häftiga mosaikutsmyckade byggnaden som byggdes på den plats där tsar Aleksander II blev mördad år 1881. Efter regn kom det solsken och vi promenerade på de många broarna över kanalerna, staden kallas för Nordens Venedig. Det blev en mycket bra födelsedag och S:t Petersburg kan absolut rekommenderas som turistmål.
Nästa år blir det 30-årskalas i huset i Nora!

Nordens Venedig

Uppståndelsekyrkan

Isakskatedralen

Marthorna & Feminism

Jennika — Mon, 18 May 2015 18:00:26 +0000

Jag & Saga har varit på matlagningskurs där vi lärt oss göra bra babymat. Arrangören var Finlands svenska Marthaförbund som är Finlands största svenskspråkiga kvinnoorganisation. Tillsammans med 10 andra småbarnsmammor har jag skalat rotfrukter, kokat och mixat ihop en massa olika puréer med milda smaker. Eftersom ”Marthorna” för mig mest associerade till en historisk kvinnorörelse som jag har läst om kopplat till världskrigen försökte jag luska ut lite mer på plats hos kursdragaren. Hon förklarade mest att föreningen lär ut ”hemkunskap” till kvinnor för att man bra ska kunna ta hand om sin familj. När vi sen promenerade hem med vagnen full av burkar med morotspuré, kokad gös och avokadomos funderade jag lite på det här med ”kvinnofrågor”, feminism och skillnader som jag upplevt mellan Finland och Sverige i dessa frågor.

Marthaförbundet bildades 1899 under namnet ”Bildning i hemmen”.

Marthaorganisationens historia sägs följa ”den finländska kvinnans historia”. Föreningen startades 1899 med avsikten att sprida folkbildning till alla kvinnor i Finland. Man utgick från kvinnans roll som uppfostrare av kommande generationer av ”ansvarsmedvetna och dugande medborgare”. Under världskrigen förändrades den finländska kvinnans ställning i arbetslivet på liknande sätt som i Sverige eftersom kvinnorna då behövdes ute på arbetsmarknaden. Jag läser att Marthorna under årens lopp har agerat banbrytare och pionjärer för jämställdhetsfrågor såsom barndagvård, pensionsförmåner och kvinnans ställning i samhället. 2007 fördes livliga debatter inom förbundet kring begreppet feminism och på deras hemsida står numera att: ”Marthor har jobbat i över hundra år för att förbättra kvinnans ställning genom att erbjuda kunskap, nätverk och valmöjlighet. Det här kallar vi för marthafeminism. Ordet feminism innebär för oss rätten till kunskap, rätten att göra egna val och att ha rätt till sin egen kropp.”

Ledarna för Finlands nya regering där inget av partierna är feministiskt.

I valet som var här i Finland för en månad sen pratades det ingenting om feminism eller jämställdhetsfrågor i den offentliga debatten till skillnad mot i den svenska valrörelsen där nästan alla partier till slut försökte utge sig för att föra feministisk politik. Den finska regeringen som nu har bildats mellan Sannfinländarna, Centerpartiet och Samlingspartiet kommer troligtvis inte driva en enda jämställdhetsfråga och statsministern själv har uttryckt att han är abortmotståndare. Alla de etablerade partiernas ordförande är män med undantag för Kristdemokraternas ledare som aktivt jobbar emot feministiska frågor. Under min tid här i Finland har jag upplevt att ”feminism” är ett uttryck som klingar ganska så negativt. Det är absolut inte en självklarhet att kalla sig feminist (inte ens som kvinna) eftersom det uppfattas som något alltför ”radikalt”. Så kan det förstås också vara i Sverige och det beror ju mycket på i vilka kretsar man umgås men om man ser till medieframställningen och politikers uttryck kan man nog säga att feminismen har blivit mycket mer ”rumsren” i Sverige än i Finland. Tiina Rosenberg (professor & genusvetare) har också konstaterat att feminismen är mycket mer synlig i Sverige. Hon säger i en intervju att ”Utrymme ges aldrig, det måste tas. Det har feministerna i Sverige gjort”.

En ganska så vedertagen grunddefinition av vad feminism betyder är att ”Det finns en strukturell ojämställdhet och maktobalans mellan kvinnor och män, och feminismen vill förändra det asymmetriska förhållandet.” Vad som sedan är orsaken till maktobalansen, hur den tar sig uttryck och vad som ska göras åt den kan skilja sig stort feminister emellan. Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ i Sverige, brukar säga att feminism inte är en åsiktsfråga, utan en kunskapsfråga. ”Har man tagit till sig kunskapen om att feminismen behandlar frågan om kön och makt – alltså att det är en strukturell fråga – och vill arbeta med att förändra samhället mot målet jämställdhet, då är man feminist”.

Nu när jag själv har barn känns det ännu mer angeläget att jobba för feministiska samhällsfrågor så att de kan få fortsätta klättra uppåt utan att diskrimineras!

Jag tycker att det är självklart att kalla mig för feminist. Vad tycker du?

Vill du läsa mer om Marthaförbundet eller spana in deras evenemang runtom i Finland, som t.ex. feministiskt självförsvar, är adressen www.marthaförbundet.fi/sv/

MITT HELSINGFORS

Hejdå Helsingfors & bloggen!

Related posts:

Mitt hälsoval med Juice Plus

Related posts:

Kiasma & Fazer

Related posts:

Nytt arbete & hemflytt

Related posts:

Sveaborg med faddrar

Related posts:

Gratis äventyr på Borgbacken

Related posts:

Brunch i sommarregnet

Related posts:

Yogaretreat & vänskap

Related posts:

29 år i Sankt Petersburg

Related posts:

Marthorna & Feminism

Related posts: