MITT HELSINGFORS » Livet

Hejdå Helsingfors & bloggen!

Jennika — Sun, 18 Oct 2015 10:43:12 +0000

Sedan ett par veckor tillbaka bor jag och barnen i Nora, imorgon börjar nya jobbet för Arbetsförmedlingen och ett nytt livskapitel inleds till fullo. Men innan jag vänder blad ska jag skriva ett sista blogginlägg och därmed avsluta den här bloggen. Jag bjuder på en summering med våra topp 3 och slänger sen in lite kritik av förlossningsvård och avslutar med en hyllning till min far. Sammanfattningsvis är Helsingfors en mycket härlig stad och vi har haft ett väldigt bra år! Det många frågar mig nu i Sverige är om jag kan finska och hur mycket man kan ta sig fram med svenska. Svenska är ju ett av Finlands två nationalspråk och är officiellt jämställt med finska men det är bara omkring 5 % av befolkningen som har det som sitt modersmål. Jag kan typ ingen finska, jag har levt nästintill helt ointegrerad i det finska samhället med största fokus på mina barn och vi har nästan bara umgåtts med svensk- eller engelsktalande. Om man ska bo i Finland en längre tid och planerar sig en framtid där är det naturligtvis nödvändigt att lära sig finska – det är nyckeln till att komma in i samhället. Jag har hela tiden under min vistelse känt en känsla av utanförskap när jag inte förstår tidningarnas löpsedlar och inte klarat av enkla konversationer med butiksexpediten. Hur mycket man kan ta sig fram på svenska beror på hur ihärdig man vill vara. På vissa ställen får du direkt service men ofta ser expediten framför dig panikslagen ut och mumlar nånting som ”ei ruotsi”, jag byter då alltid över till engelska men om du fortsätter på svenska så brukar den panikslagna personen ofta kunna fixa fram någon som kan svenska.

Våra Topp 3 för turister med småbarn
1. Besök tivolit Borgbacken – läs mer om varför i mitt blogginlägg här
2. Promenera längs havet i den centrala stadsdelen Eira och låt barnen leka av sig i Brunnsparken, eller i någon av stadens andra 65 lekparker eller 200 lekplatser.
3. Ät lunch på varuhuset Stockmanns åttonde våning med lekhörna, skötbadrum och stora ytor för vagnar. Ett av Karl Fazer-caféerna ligger också på samma våning så man kan smita dit och köpa sig en smarrig chokladtårta!

Våra Topp 3 för Helsingforsbor med småbarn
1. Besök Luckans barnverksamheter – ett finlandssvenskt kulturcentra med massor av bra program för barn.
2. Besök simhallen i Nordsjö – den har babybassäng, barnbassänger, rutschkana och hopptorn.
3. Beställ en hemlevererad matkasse från Anton&Anton - bästa matkassen med recept på svenska och många bra vegetariska rätter.

Tips för alla! Besök den vackra Svenska Teatern mitt i hjärtat av Helsingfors. För den som ännu inte har sett musikalen Mamma Mia är det hög tid att boka in en föreställning, den spelar fram till nyårsafton 2015. Se min man Anton i grodfötter, brun-utan-sol och med dansande balettarmar!

Lite kritik av förlossningsvården/Om du ska föda barn i Helsingfors

Förlossningsvården i Helsingfors är, liksom i Sverige, mycket ekonomiskt ansträngd och jag fick höra många skräckhistorier om överbeläggningar. Eftersom jag hade med mig en traumatisk förlossning i bagaget på grund av resursbrister vid Karlskoga lasarett 2012 som jag lagt oändligt många timmar på att bearbeta, kände jag att jag denna gång inte hade råd psykiskt att återigen hoppas på det bästa – särskilt som man inte kan garanteras en barnmorska som kan svenska i Helsingfors. Under min graviditet förde jag en mödosam kamp för att jag skulle beviljas planerat kejsarsnitt i både Örebro (om förlossningen skulle starta tidigt) och i Helsingfors vilket slutligen godkändes. Sedan jag fick kontakt med en privat doula som även var barnmorska i Helsingfors valde jag dock att istället utforma ett snittkontrakt, det vill säga ingen operation planerades in men ifall jag under förlossningen ville ha ett snitt så skulle jag få det. Förlossningen gick bra utan operation på grund av min fantastiska doula/barnmorska Johanna Sarlio-Nieminen som jag hade träffat vid flera tidigare samtal och som också var med mig innan vi åkte in till sjukhuset vilket gjorde att jag kände mig trygg även där. Att förlossningsvården i både Sverige och Finland behöver mer resurser är ett som är säkert. Jag valde denna gången att betala 850 euro privat för att öka förutsättningarna till en trygg förlossning, det är såklart inte alla som har råd att betala de pengarna och jag tycker inte man ska behöva göra det. I Finland finns kostnadsfria doulor som ställer upp ideellt som man kan hitta via Folkhälsan, jag fick dock rekommendationen av dem att söka mig privat eftersom jag hade så dåliga tidigare erfarenheter. Heja alla doulor & barnmorskor och mer pengar till förlossningsvården!

En hyllning till min far!

Den som har följt bloggen vet att vi har haft många besök från Sverige. Vår mest frekvente svenska besökare i Finland har varit min kära pappa som jag vill tillägna några sista blogg-rader. Per Folkeson har jobbat mycket och plikttroget under sitt liv, för mycket när vi var små och mamma fick nog dra ett tungt lass med tre barn, men han har kompenserat väl för det genom att vara en engagerad pappa under framförallt den senare hälften av mitt liv. Pappa är en person jag alltid kan ringa och be om hjälp och jag vet att ifall han har möjlighet så ställer han alltid upp med barnvakt, flytthjälp, deklarationshjälp eller vad det nu må vara. Det fina är att jag vet att han också hjälper andra människor i sin närhet dagligen med liknande grejer (kanske framförallt med byråkratpapper som han är en riktig fena på). Hans ständiga samhällsengagemang som han kanaliserat som t.ex. kommunpolitiker, föreningskassör, god man och skallgångsledare har varit betydelsefullt för mig och mina syskon att följa under vår uppväxt (om detta kan du läsa mer i NA:s artikel från förra året). Jag tror inte jag känner någon som är så snäll som min pappa och jag hoppas jag får fortsätta ha honom i livet i många många år till!

Hejdå Helsingfors och hejdå bloggen

Mitt hälsoval med Juice Plus

Jennika — Sat, 10 Oct 2015 13:56:44 +0000

Under min föräldraledighet har jag varit mycket intresserad av hälsofrågor såsom kost, träning och psykiskt välbefinnande. Jag har läst mycket om kost- & näringslära och kom faktiskt in på en utbildning till kost- & hälsocoach som jag, i och med mitt nya jobb, tackade nej till. Jag har utvecklat mina matlagnings- & bakkunskaper och gjort mycket rawfood/paleo och upplevt hälsoförbättringar av sådan kost. Kärnan är att minska sockerintaget och öka intaget av näring som framförallt finns i grönsaker, frukt och bär. Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag om minst 500 g frukt och grönt per dag och internationella riktmärken finns om 9-13 grönsaker/frukter per dag. Trots min medvetenhet kring detta finner jag det svårt att hinna följa såna rekommendationer i mitt vardagliga liv. Den frukt och grönsaker man köper i butiken innehåller tyvärr också ofta mycket bekämpningsmedel och de råvaror som importeras plockas långt innan de hunnit bli solmogna och missar därför den sista mognadsfasen då den mesta näringen tillförs grönsaken/frukten. Jag blev för cirka ett halvår sen tipsad om en näringsprodukt som jag själv är så himla nöjd med att jag nu gärna rekommenderar den vidare.

Juice Plus består av kapslar som innehåller grönsaker, frukt och bär som har odlats giftfritt, plockats solmoget och sedan torkats under en rawfoodprocess och som till sist pulveriserats.

Juice Plus är ett näringstillskott där man får i sig ca 120 000 olika fytonäringsämnen (främst antioxidanter) per dag när man äter den rekommenderade mängden. Fytonäringsämnen verkar renande för kroppen och gör cellerna friska så att kroppens eget självläkningssystem stärks inifrån. Juice Plus består av tre olika kapslar: grönsaker, frukt och bär som motsvarar att äta 27 olika giftfria och solmogna grönsaker/frukter/bär per dag. Att äta mycket frukt och grönt vet man sedan länge minskar risken för hjärtsjukdomar, stroke, diabetes och vissa former av cancer. Det har forskats om näringstillskottet i drygt 20 år och sammanfattningsvis så har resultaten visat att Juice Plus, utöver att stärka immunförsvaret, även kan hjälpa till att skydda celler mot oxidativ stress (dvs. minska de fria radikalerna/gifter som cellerna tar skada av i kroppen) samt kan hjälpa för att skydda DNA mot oxidativa skador. Näringen gör helt enkelt att cellerna blir friskare och när de delar sig sprids de friska cellerna i kroppen. Juice Plus finns på flera cancerkliniker i Tyskland och i England och produkten rekommenderas av läkare världen över inom olika verkningsområden.

Juice Plus bedriver även en egen global studie om barns hälsa sedan flera år tillbaka där man som vuxen har möjlighet att gratis sponsra ett barn. Så gör vi med Noah och han får då egna påsar med lite godare ”tuggisar” som innehåller samma näring som kapslarna. Hittills har studiens resultat visat positiva effekter såsom förbättrade matvanor, färre sjukdagar, bättre koncentrationsförmåga, minskade allergier och vissa förbättringstillstånd för olika typer av sjukdomar. Utifrån de jag känner till som äter Juice Plus så är resultaten densamma hos vuxna fast med fler positiva effekter beroende på tidigare hälsoproblem. Själv har jag fått mer energi, mindre sötsug, mina eksem är borta och från en nyligen genomförd osteopatundersökning fick jag höra att mina inre organ är i toppform. Juice Plus innehåller inga konstigheter, bara näring från naturen. Det kan jämföras med att äta enligt rawfood varje dag. För mig är dock det här är ett enklare sätt i min livssituation att se till att jag och mina barn får i oss bra näring.

Är du intresserad av att veta mer eller hur man beställer, kontakta mig på jennika@jennikalandin.se, tel: 073-0335699 eller inboxa mig på Facebook.

Nytt arbete & hemflytt

Jennika — Mon, 07 Sep 2015 04:42:35 +0000

Jag har fått nytt jobb! I oktober börjar jag jobba som handläggare för myndigheten Arbetsförmedlingen i norra Örebro län inom det som kallas för etableringsuppdraget. Målgruppen inom uppdraget är till största del nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande som har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. Som etableringshandläggare kommer jag att fungera som en spindel i nätet och lotsa nyanlända genom vårt byråkratiska samhälle. Jag kommer att samverka med berörda myndigheter, kommuner och arbetsgivare för att de nyanlända så snabbt som möjligt ska få rätt utbildning och komma ut på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen har de senaste månaderna anställt flera hundra nya arbetsförmedlare/handläggare och jag är alltså en av dem. Fotograf: Lennart Perlenhem

I denna tid när många människor tvingas fly under svåra förhållanden känns mitt nya arbete meningsfullt och utmanande. Förhoppningsvis kommer jag kunna ge verktyg för att erbjuda ett drägligt liv för några av de flyktingar som kommer till Nora, Hällefors och Lindesberg. Alla tänkbara kontakter kommer vara oerhört viktiga i jakten på praktikplatser, språkträning och arbetstillfällen så tveka inte att kontakta mig!

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något för att motverka de motsättningar som finns mellan människor i vårt samhälle. Foto: pixabay

Nytt jobb betyder hemflytt till Nora där vi har vårt hus och många vänner. De första månaderna kommer jag att bo själv tillsammans med barnen som kommer gå på Gyttorps förskola, och efter nyår flyttar Anton hem. Jag har njutit av att vara heltidsmamma under ett år, men längtar nu efter att också få vara delaktig i ett större sammanhang. Att få bidra med mina kompetenser, ha arbetskollegor och få utlopp för mitt samhällsengagemang, känns mycket roligt och stimulerande.

En av mina sista utåtriktade SSU-aktiviteter under valrörelsen 2014!

Nytt jobb betyder också ett avslut av min anställning hos Socialdemokraternas ungdomsförbund under en spännande period med tre valrörelser, sprudlande engagerade människor och erfarenheter jag tar med mig för livet.

Tack SSU för tiden hos er!

Yogaretreat & vänskap

Jennika — Fri, 19 Jun 2015 12:51:54 +0000

Hösten 2001 flyttade jag till Täby för att börja på Tibble gymnasiets musikallinje. En av de första jag mötte där i estetkorridoren var Lotta som också hon var nyinflyttad i den blåa moderatstaden. Tillsammans lotsade vi oss igenom de tre åren av hårt pluggande, intensivt dansande & sjungande samt ett ständigt framtidsfilosoferande. För 10 somrar sen gjorde vi Europa farligt då vi tågluffade oss fram land för land genom att spontant peka på en karta & säga ”dit åker vi!”.

Jag & Lotta i gymnasiet år 2002!

Under veckan har vi gjort en annan slags resa tillsammans för att fira sommarens inledning. Under fem dagars yoga- & dansretreat har vi mödosamt sträckt ut våra ryggrader, mediterat oss superlugna och dansat Simonsonjazz av hjärtats fröjd. Självaste Lynn Simonson från USA som är den som har skapat Simonsontekniken var en av ledarna på retreatet och höll i både dans, yoga och kinesiologi. Om du är nyfiken på mer av innehållet och kanske själv vill åka på retreat hittar du mer info om Nataraja Dans & Yoga genom att klicka på bilden nedan.

I denna vackra herrgård utanför Nyköping har vi bott och yogat under fem dagar tillsammans med 20-talet andra deltagare.

Lycka för en småbarnsmamma har varit att varje dag hinna borsta mina egna tänder, äta mat som någon annan har lagat och att kunna läsa en tidning helt ostört. Att till på köpet ha fått diskutera & reflektera om livet i många långa timmar med en av mina bästa väninnor har varit helt fantastiskt. Sverige bjöd oss till och med på strålande soldagar och ofantligt vacker Sörmlandsnatur

Tack Lotta för riktigt härliga yogadagar och för din fina vänskap!

29 år i Sankt Petersburg

Jennika — Fri, 29 May 2015 10:25:34 +0000

Igår torsdag tog jag ett steg närmare 30-årsgränsen och fyllde 29. Min man kan vara lite ”roddig” ibland (finlandssvenskt uttryck för ungefär ”virrig”) så när han och barnen kom sjungandes i onsdags morse protesterade jag med lätt mördande blick och sa ”det är ju imorgon jag fyller år!”. Det visade sig dock inte vara ett misstag utan Anton hade fixat barnvakt i två dygn och en kryssning till Sankt Petersburg som present.

Som alltid när vi reser tillsammans fick Anton problem i passkontrollen (i Israel blev han t.ex. intagen på ett tre timmars förhör 2008). Detta trots att vi valde att ta fartygets guidade busstur och därmed fick gå av båten först av alla i en särskild turistkö. Passkontrollanten skrek upprört när hon såg Antons passbild och verkade tycka han såg skum ut. Efter att han fått skriva sin signatur på samma sätt som i passet för att övertyga att det faktiskt var Anton på bilden gick hon tveksamt med på att släppa in honom i landet.

Sankt Petersburg är Rysslands näst största stad och har cirka 5 miljoner invånare. Det är en vacker kulturstad med massor av imponerande byggnadsverk och den gamla stadskärnan står på UNESCO:s världsarvslista.

Klicka för att se bilden i större format! Anton tog en panoramabild vid Palatstorget varifrån det Ryska Imperiet styrdes i 200 år och där händelser som Blodiga söndagen 1905 och dygnet-runt-demonstrationerna 1991 ägt rum.

Några bilder från dagen: S:t Isaks katedral är en av världens största katedraler, vi tog de 262 trappstegen upp och fick en bra överblick av den pampiga staden. Uppståndelsekyrkan heter den häftiga mosaikutsmyckade byggnaden som byggdes på den plats där tsar Aleksander II blev mördad år 1881. Efter regn kom det solsken och vi promenerade på de många broarna över kanalerna, staden kallas för Nordens Venedig. Det blev en mycket bra födelsedag och S:t Petersburg kan absolut rekommenderas som turistmål.
Nästa år blir det 30-årskalas i huset i Nora!

Nordens Venedig

Uppståndelsekyrkan

Isakskatedralen

Marthorna & Feminism

Jennika — Mon, 18 May 2015 18:00:26 +0000

Jag & Saga har varit på matlagningskurs där vi lärt oss göra bra babymat. Arrangören var Finlands svenska Marthaförbund som är Finlands största svenskspråkiga kvinnoorganisation. Tillsammans med 10 andra småbarnsmammor har jag skalat rotfrukter, kokat och mixat ihop en massa olika puréer med milda smaker. Eftersom ”Marthorna” för mig mest associerade till en historisk kvinnorörelse som jag har läst om kopplat till världskrigen försökte jag luska ut lite mer på plats hos kursdragaren. Hon förklarade mest att föreningen lär ut ”hemkunskap” till kvinnor för att man bra ska kunna ta hand om sin familj. När vi sen promenerade hem med vagnen full av burkar med morotspuré, kokad gös och avokadomos funderade jag lite på det här med ”kvinnofrågor”, feminism och skillnader som jag upplevt mellan Finland och Sverige i dessa frågor.

Marthaförbundet bildades 1899 under namnet ”Bildning i hemmen”.

Marthaorganisationens historia sägs följa ”den finländska kvinnans historia”. Föreningen startades 1899 med avsikten att sprida folkbildning till alla kvinnor i Finland. Man utgick från kvinnans roll som uppfostrare av kommande generationer av ”ansvarsmedvetna och dugande medborgare”. Under världskrigen förändrades den finländska kvinnans ställning i arbetslivet på liknande sätt som i Sverige eftersom kvinnorna då behövdes ute på arbetsmarknaden. Jag läser att Marthorna under årens lopp har agerat banbrytare och pionjärer för jämställdhetsfrågor såsom barndagvård, pensionsförmåner och kvinnans ställning i samhället. 2007 fördes livliga debatter inom förbundet kring begreppet feminism och på deras hemsida står numera att: ”Marthor har jobbat i över hundra år för att förbättra kvinnans ställning genom att erbjuda kunskap, nätverk och valmöjlighet. Det här kallar vi för marthafeminism. Ordet feminism innebär för oss rätten till kunskap, rätten att göra egna val och att ha rätt till sin egen kropp.”

Ledarna för Finlands nya regering där inget av partierna är feministiskt.

I valet som var här i Finland för en månad sen pratades det ingenting om feminism eller jämställdhetsfrågor i den offentliga debatten till skillnad mot i den svenska valrörelsen där nästan alla partier till slut försökte utge sig för att föra feministisk politik. Den finska regeringen som nu har bildats mellan Sannfinländarna, Centerpartiet och Samlingspartiet kommer troligtvis inte driva en enda jämställdhetsfråga och statsministern själv har uttryckt att han är abortmotståndare. Alla de etablerade partiernas ordförande är män med undantag för Kristdemokraternas ledare som aktivt jobbar emot feministiska frågor. Under min tid här i Finland har jag upplevt att ”feminism” är ett uttryck som klingar ganska så negativt. Det är absolut inte en självklarhet att kalla sig feminist (inte ens som kvinna) eftersom det uppfattas som något alltför ”radikalt”. Så kan det förstås också vara i Sverige och det beror ju mycket på i vilka kretsar man umgås men om man ser till medieframställningen och politikers uttryck kan man nog säga att feminismen har blivit mycket mer ”rumsren” i Sverige än i Finland. Tiina Rosenberg (professor & genusvetare) har också konstaterat att feminismen är mycket mer synlig i Sverige. Hon säger i en intervju att ”Utrymme ges aldrig, det måste tas. Det har feministerna i Sverige gjort”.

En ganska så vedertagen grunddefinition av vad feminism betyder är att ”Det finns en strukturell ojämställdhet och maktobalans mellan kvinnor och män, och feminismen vill förändra det asymmetriska förhållandet.” Vad som sedan är orsaken till maktobalansen, hur den tar sig uttryck och vad som ska göras åt den kan skilja sig stort feminister emellan. Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ i Sverige, brukar säga att feminism inte är en åsiktsfråga, utan en kunskapsfråga. ”Har man tagit till sig kunskapen om att feminismen behandlar frågan om kön och makt – alltså att det är en strukturell fråga – och vill arbeta med att förändra samhället mot målet jämställdhet, då är man feminist”.

Nu när jag själv har barn känns det ännu mer angeläget att jobba för feministiska samhällsfrågor så att de kan få fortsätta klättra uppåt utan att diskrimineras!

Jag tycker att det är självklart att kalla mig för feminist. Vad tycker du?

Vill du läsa mer om Marthaförbundet eller spana in deras evenemang runtom i Finland, som t.ex. feministiskt självförsvar, är adressen www.marthaförbundet.fi/sv/

Riksdagsval i Finland idag!

Jennika — Sat, 18 Apr 2015 22:42:10 +0000

Idag hålls det 37:e riksdagsvalet i Finland. Många väljare är osäkra – VEM ska man rösta på? I Finland fyller man nämligen i på sin valsedel vilken kandidat man vill rösta på och inte vilket parti. Det betyder att valaffischerna här är fyllda med glada ansikten på kandidater där det ofta är svårt att se vilket parti personen företräder. Det här systemet gör att partierna inför valet försöker nominera kandidater med ganska olika linjer och åsikter. Förhoppningen är att det breda spektrumet av kandidater maximerar antalet röster. Sen räknar ändå partiledningarna med att det bara är deras starka kandidater som blir invalda i riksdagen, och de andra rösterna hamnar bara som en röst på själva partiet. Det är därför inga tydliga och enhetliga partibudskap som lyfts fram i den här valrörelsen utan fokus blir mer på hur populär en kandidat i området är, och det är såklart också en fördel ifall kandidaten har egna resurser att sätta in i kampanjarbetet.

Idag är Samlingspartiet (liknar svenska Moderaterna) det största partiet. Deras ordförande Alexander Stubb leder en 6-parti-koalitionsregering. Enligt opinionsmätningarna kommer Centern bli det största partiet efter dagens val.

75 % av finlandssvenskarna röstar på Svenska Folkpartiet
När jag träffade Anton för 10 år sen röstade han på det parti som heter Svenska Folkpartiet (SFP) i Finland och så röstar ca 75% av landets 290 000 finlandssvenskar. Partiet profilerar sig som ett språkparti som försvarar finlandssvenskarnas intressen. Problemet är bara att Svenska Folkpartiet är ett borgerligt liberalt parti. De har bland annat som valfrågor att minska progressiviteten i beskattning, förkorta tiden för arbetslöshetsskydd, minska det statliga ägandet i gemensamma bolag och införa ”mer valfrihet” i vården där pengarna ska följa klienten (ungefär det som i Sverige kallas ”fritt vårdval” vilket lett till stor etablering av privata aktievårdbolag med vinstintressen). Partiet svarar i en valundersökning att de anser det ska gå att handla vin och starköl i livsmedelsaffärer, deras partiordförande samarbetar gärna med Samlingspartiet och SFP är också positiva till NATO-medlemskap. Inget av det här tycker jag låter bra, men det positiva är att Svenska Folkpartiet inte är det enda valet för finlandssvenskar!

Mitt val – Finlands Svenska Socialdemokrater!
1899 grundades Finlands första partiorganisation – FSD – vilket står för Finlands Svenska Socialdemokrater och vars syfte är att bevaka finlandssvenskarnas intressen och samtidigt arbeta för att skapa social trygghet och rättvisa. Det socialdemokratiska partiet i Finland vilar på värderingarna frihet, jämlikhet och solidaritet. Några av deras valfrågor är att utöka ungdomsgarantin, öka bostadsbyggandet, höja garantipensionen och satsa på förnybar energi. Vad gäller finlandssvenskars intressen anser de att bästa garanten för fullgod service på svenska är en stark offentlig sektor och de motsätter sig vårdmodellen där pengarna följer klienten. De anser också att undervisningen i nationalspråken bör tidigareläggas, att det ska ges ökade resurser till fortbildning av behöriga lärare i Svenskfinland och att möjligheten för tvåspråkiga barn att läsa modersmålinriktad svenska (ÄIRU) i finska skolor bör öka.

Anette Karlsson är en av Finlands Svenska Socialdemokraters kandidat och ställer upp i Helsingfors valkrets (Nyland). Hon är 26 år, är utbildad socionom och jobbar som politisk sekreterare i Nordiska Rådets socialdemokratiska grupp. Jag har följt henne ett tag på facebook och i medier och hon verkar grym! – hon är driven, kunnig, välformulerad och hon har med perspektiven kring jämställdhet och jämlikhet i hennes politiska utspel = Definitivt mitt val ifall jag skulle få rösta i Helsingfors!

Min man tillhör Vasa valkrets och jag har därför även bekantat mig med de svensktalande kandidaterna i Österbotten. Mitt val faller där på Steven Frostdahl, nr 35, från Socialdemokraterna. Han är vice ordförande för Finlands Svenska Folkting, gruppledare i Svenska Österbottens förbund och han för fram klassiska socialdemokratiska frågor samtidigt som han faktiskt verkar ha en reell chans att kunna ta sig in i riksdagen.

Är du fortfarande osäker vem du ska rösta på? Klicka på bilden ovan och gör YLE:s valkompass! Där kan du också få fram alla kandidater och se en 4-minuters film med dem. Ifall du bor i Österbotten och känner att du inte kan lägga din röst på något annat parti än Svenska Folkpartiet kan du läsa Svenska Yles politisk-ideologiska analys av SFP-kandidaterna i Österbotten här.

Lycka till!

Antons katamaran flyter!

Jennika — Sun, 12 Apr 2015 19:39:10 +0000

Min man har en för mig lite udda hobby – han bygger båtar! När han var 10 år snickrade han ihop sin första glasfiberträbåt och efter det fick han tydligen blodad tand. Anton har länge varit fascinerad av just husbåtar och av idén om att ha ett flytande hem som han kan bosätta sig med vartsomhelst. Sommaren 2008 tog han de första spadtagen och drog upp en båthall på sina föräldrars tomt.

Antons katamaran har byggts upp i en liten båthall på hans föräldrars gård, här lämnar den för första gången sitt trygga bo.

Sen dess har han byggt på katamaranen (en båt med två parallella skrov) under de perioder han varit på hemmaplan. 2011 köpte han en långtradare i Umeå och körde till Finland som han sen har byggt om till en måttanpassad båtkärra. Igår var det så dags att prova att sjösätta husbåten för att se ifall den skulle flyta. Antons pappa ställde upp som chaufför i familjens traktor och så kopplade de på båtkärran och körde ekipaget genom stan. Väl framme vid båthamnen väntade ett 30-tal förväntansfulla vänner och släktingar som ville vara med och bevittna sjösättningen.

Den röda traktorn visade sig vara för liten för att hålla emot trycket från katamaranen så Anton fick förstärkning av en större traktor som hjälpte till att backa ned kärran med husbåten.

Flera har varit skeptiska till Antons båtprojekt under åren (jag är det ännu) så det var ett starkt och känslosamt ögonblick när båten väl kom ned på vattenytan och flöt helt perfekt. Det var en mycket stolt Anton som gjorde segergest till ljudet av applåder!

Likt Martin Luther King (eller som Sophie i musikalen Mamma Mia) sa Anton ”Jag har en dröm” och så byggde han sig en katamaran.

Nu ska det bara införskaffas två båtmotorer, bäddas för de fyra sängplatserna och fixa insidan lite mer så kan vi bo på husbåten i sommar. Välkomna

Släkt/vänner och några båtintresserade fanns på plats igår och hjälpte till med sjösättningen.

Anton hälsar ett stort tack till alla som hjälpt till med projektet, Sarins båtar (Sargo) som lånade ut traktor och utläggningsramp och ett särskilt stort tack till pappa Karl-Erik som slitit många timmar med att hjälpa sin son!

10 år tillsammans idag!

Jennika — Wed, 08 Apr 2015 06:44:59 +0000

Den 8 april 2005, frågade Anton Karl Gustav Häggblom om jag ville bli tillsammans med honom. Vi satt i en minibuss på parkeringen vid Strömbäcks folkhögskola där vi hade gått i samma klass på Musikalakademien i ett halvår. Jag var 18 och Anton 20 år. Sen dess har vi fortsatt välja att vara tillsammans och nu är den där dagen alltså precis 10 år sedan.

En av de första bilderna på oss tillsammans -jag var 18 och Anton 20 år.

”Time flyes” men ett och annat har vi hunnit med genom åren. 2006 tog vi yrkesexamen som musikalartister och under ett par år jobbade vi tillsammans med artisteri. Anton studerade sen vidare på Teaterhögskolan i Helsingfors 2008-2012 och jag omutbildade mig till Människorättsvetare i Lund, Malmö, Frankrike, Finland och Stockholm 2008-2011.

Under 2006-2010 jobbade vi tillsammans som artister i Turkiet, på Cypern, Gran Canaria, Israel, Sverige och här på bilden i Finland i musikalen ”The Wedding Singer”.

Den 2 juni 2008 friade Anton i en solig park i södra Frankrike där jag studerade medan han jobbade som artist på Gran Canaria och i Israel. Direkt efter förlovningen bodde jag i Senegal två månader och sedan började vi våra varsina akademiska utbildningar i Malmö respektive Helsingfors. Sommaren 2009 bodde vi tillsammans i Antons uppväxtstad Karleby i Finland och den 8 augusti gifte vi oss. Solen strålade, gästerna var glada, vår danskoreografi satt (nästan) som en smäck och vi hade en av våra mest minnesvärda dagar.

Anton skojade till det framme vid altaret och satte först ringen på fel finger, typisk Anton-humor! Foto: Nicke Kavilo

År 2011 flyttade vi äntligen ihop i en liten lägenhet i Stockholm. Då jobbade Anton i Åbo och veckopendlade och jag jobbade som Generalsekreterare för organisationen Unga Hörselskadade. 2012 föddes Noah och då flyttade vi till min barndomsstad Nora där vi 2013 köpte min morföräldrars hus och jag började jobba för SSU. 2014 föddes Saga i Helsingfors och under 2015 bor vi alltså i Finland. Vi har haft 10 spännande år tillsammans och jag hoppas vi får fortsätta ha lika roligt framöver!

Och nu sitter vi här ca 10 år senare med två barn, ett hus, en katamaran och en kladdkaka…

Tack Anton för din tid, ditt tålamod, din humor och din klokhet. Det är roligt, spännande och utmanande att leva med dig. Vi kör 10 år till tycker jag!

Finbesök & god glass i FORUM

Jennika — Sun, 29 Mar 2015 09:12:20 +0000

För en vecka sen hade vi besök av våra kära vänner Andreas & Ingela. För drygt 10 år sen började jag och Anton utbildningen Musikalakademien tillsammans med bland andra de två, och sen dess har de ingått i vår vänskapskrets. Paret var toastmasters på vårt bröllop 2009 och är sen förra året faddrar till Saga. Fantastiska människor och briljanta artister! Smygreklam: Se de i huvudrollerna i musikalen ”Edens barn” i Örebro i sommar och på Lerbäcks teater i höst/vinter.

Örebro-killen Andreas spelade samma roll i ”Mamma Mia” på West End 2012-2013 som Anton nu spelar i Helsingfors. Han och Ingela gav tummen upp för föreställningen!

Vi passade på att äta lite glass under deras besök och valde det kafé som jag tycker har bäst glass i köpcentret FORUM, som ligger mitt i centrala Helsingfors. FORUM presenteras som stadens äldsta köpcentrum och inrymmer 120 butiker med fokus på mode, fritid och ett brett restaurangutbud. Ciao! Caffe ligger på översta våningen och är en kedja i Helsingfors med klassiskt italienskt tema och serverar kaffe, smoothies, smörgåsar och italiensk glass!

Ingela poserar glatt med våra tre bägare medan Noah ängsligt jagar glassen…

Det är inget extra med kaféet men man vet vad man får och ett stort plus för barnfamiljer är att vagnen får plats och att det ligger precis bredvid ett lekrum med ett av de bästa centrala skötutrymmena.

Tack Ingela & Andreas för ett härligt besök!

Ciao! Caffe i FORUM-huset passar för: Den som gillar italiensk glass och befinner sig i centrala Helsingfors.

MITT HELSINGFORS » Livet

Hejdå Helsingfors & bloggen!

Related posts:

Mitt hälsoval med Juice Plus

Related posts:

Nytt arbete & hemflytt

Related posts:

Yogaretreat & vänskap

Related posts:

29 år i Sankt Petersburg

Related posts:

Marthorna & Feminism

Related posts:

Riksdagsval i Finland idag!

Related posts:

Antons katamaran flyter!

Related posts:

10 år tillsammans idag!

Related posts:

Finbesök & god glass i FORUM

Related posts: